onsdag 29 augusti 2012

Så var man här igen...



Fan också! Varför just nu? Varför just du?

Skit jobbigt just nu, att inte veta och att inte riktigt vilja veta. Tänker man gör det bara ondare än om man låter bli och stänger av alla tankar. Idag har det iallafall fungerat, hjärnan fungerat någorlunda. Bättre än igår iallafall.

Är man i chock och helt slut i hjärnan om man inte kommer ihåg vad man gjort, om man har ätit, har duschat, har pratat i telefonen? Igår vart det iallafall TVÅ duschar eftersom min hjärna helt stängt av och inte kommit ihåg vad och vad jag inte gjort under hela gårdagen.

Något jag vet är att jag saknar dig så det känns som en enda stor lögn att du ska vara borta, att du inte finns ett samtal bort... Jag vill inte, jag vill inte tro på det som sägs. Att vara så orolig en hel natt att man somnar med en telefon i varje hand för att vakna upp av det samtal man inte vill få, att du världens finaste och bästa Mormor är borta. Svårt och jobbigt att tänka på, men nu får du äntligen träffa morfar igen efter 40 års saknad är ni tillsammans igen! <3

VILA I FRID ÄLSKADE MORMOR...